Känner mig som världens sämsta människa. Inga betyg, inget plugg, inget jobb, ingen lägenhet, men det betyder ingenting ojämförelse med att jag inte orkar umgås med mina vänner. Jag känner mig så otroligt ledsen över att jag inte kan prioritera att gå ut (vilket egentligen är svin-kul!) Att jag inte har någon lust att sitta och mumsa i mig eller läskas utav ångest-baciller i form utav godsaker en lördag kväll (vilket är rena helgslyxen ju?) När jag mår såhär. Jag måste lägga mitt mående och hälsa i fokus, och det blir inte bättre av sådant där- även om det känns så i stunden. Det är skönt att rymma ifrån problemen och verkligheten ibland, men jag har inte råd med det. Jag MÅSTE göra det här för mig. Jag måste vara självisk, mestadels ensam och jobba på mig själv fysiskt som psykiskt. Jag måste få vara instängd och plågas tills jag rycker upp mig, jag måste få känna. För det känns. Jag jobbar med saker som känns och det måste få ta sin tid. Jag känner mig som rena djävulen, men jag älskar och bryr mig om er så mycket, så jag hoppas att ni vet att ni kan skriva- jag finns här. Jag tycker inte mindre om er för att jag inte orkar träffas, it's not you, it's me.
Jag tror att alla förstår "situationen" eller vad man ska säga, tror verkligen på dig och vet att du kommer fixa det här! Det är okej att jobba på sig själv och lägga all sin tid på det, du kommer ut som världens bästa du på andra sidan ska du se :) :) Finns alltid här ett samtal bort om du vill prata, älskar dig <3
Svar:De värmer så otroligt mycket att höra tack❤️❤️❤️❤️❤️ loveutoo
ulas
why you say you devil baby i miss you so i love you so much
Känner mig som världens sämsta människa. Inga betyg, inget plugg, inget jobb, ingen lägenhet, men det betyder ingenting ojämförelse med att jag inte orkar umgås med mina vänner. Jag känner mig så otroligt ledsen över att jag inte kan prioritera att gå ut (vilket egentligen är svin-kul!) Att jag inte har någon lust att sitta och mumsa i mig eller läskas utav ångest-baciller i form utav godsaker en lördag kväll (vilket är rena helgslyxen ju?) När jag mår såhär. Jag måste lägga mitt mående och hälsa i fokus, och det blir inte bättre av sådant där- även om det känns så i stunden. Det är skönt att rymma ifrån problemen och verkligheten ibland, men jag har inte råd med det. Jag MÅSTE göra det här för mig. Jag måste vara självisk, mestadels ensam och jobba på mig själv fysiskt som psykiskt. Jag måste få vara instängd och plågas tills jag rycker upp mig, jag måste få känna. För det känns. Jag jobbar med saker som känns och det måste få ta sin tid. Jag känner mig som rena djävulen, men jag älskar och bryr mig om er så mycket, så jag hoppas att ni vet att ni kan skriva- jag finns här. Jag tycker inte mindre om er för att jag inte orkar träffas, it's not you, it's me.
Finns här, om du behöver prata ❤